Protectors rapport för det första kvartalet 2014 var ganska trevlig. Mycket kraftig omsättningstillväxt, fint resultat och investeringsportföljen har växt med 24% y-o-y.
Tråkigt att de fortfarande är olönsamma i Sverige och Danmark, men acceptabelt med tanke på den kraftiga tillväxten på 92%. Vore dock skönt om de lyckas växa in i nuvarande kostym och uppvisa en CR under 100 för helåret, det borde de klara.
Man ökar andelen aktier i portföljen något till nästan 12%, detta är jag skeptisk till. Man uppger att det beror på att man har börjat investera i Danmark, är det verkligen här Protector har sin expertis?
Eller borde man bara hålla på med försäkringar? Det kan man fråga sig.
Orosmoment att hålla ögonen på framöver är, förutom CR i de nya länderna, att se på konkurrenssituationen i Norge som Aktiefokus har skrivit utförligt om. Ledningen nämner en upptrappning i konkurrensen, och det finns flera tecken på att marknaden kommer att vara dynamisk de närmaste åren. Men bara för att konkurrensen ökar och det kommer in nya aktörer, behöver inte detta betyda att CR för branschen ska upp över 100% i flera år eller liknande, även om risken finns.
Med mitt låga gav och den höga direktavkastningen så ser detta ut att bli en fantastisk investering, och jag kunde inte önskat mig en bättre utveckling. Dessutom är Protector med sin affärskultur och sin låga kostnadsbas - som jag hoppas man kan kopiera i Sverige och Danmark - mycket konkurrenskraftigt inom sina nischer vid en tuffare marknad. Detta är såklart ett hot och kommer antagligen att drabba lönsamheten, men på lång sikt finns det också betydliga möjligheter vid en svagare marknad.
lördag 10 maj 2014
lördag 3 maj 2014
En snabb titt på Sparebanken øst
För att inte tappa skärpan helt så får jag kika på lite årsrapporter som hör till andra bolag än de i portföljen också, även om en investering inte är helt aktuell. Har rakt av snott idén av Rutersinvesteringar.
För att komma till saken, så snackar vi om en ganska liten (dubbla Nordjyske om jag räknat rätt) norsk sparbank som förmodligen inte har några särskilda konkurrensfördelar men som fortfarande är ganska billig i spåren av finanskrisen, samt på grund av hög exponering mot den norska bostadsmarknaden. Denna exponering försöker ledningen reducera, och jag skulle inte vara så orolig för den norska bostadsmarknaden på grund av flera anledningar som inte hör hemma här. Oavsett så är det såklart ganska riskfyllt att investera i så här små banker, varför man bör kräva en extra hög säkerhetsmarginal.
De noterade egenkapitalbevisen skiljer sig något från vanliga aktier; de berättigar inte till att rösta på stämman och de ger inte äganderätt till det egna kapitalet. Hursomhelst är den största skillnaden att rätten till utdelning är begränsat till ägarandel av det egna kapitalet gångat med vinsten - här är en motsättning som jag inte förstår; de ger inte äganderätt till det egna kapitalet men utdelningen är begränsad till ägarandelen av det egna kapitalet?
Om någon vet mer så är jag intresserad...
Egenkapitalbevisen står heller inte för hela ägarandelen vad jag har förstått det. Resterande ägarandel (ca 60%) är en sparebankfond, som också äger andra sparebanker, om jag har förstått det hela rätt.
En intressant företeelse är att företaget är något "stakeholder"-orienterat, med fokus på "folk flest" och mindre företag. Man skänker bort 10% av egenkapitalbevisens (tror jag) vinstandel varje år. För 2013 uppgår detta dock till ett betydligt lägre belopp - 5 miljoner NOK - varför jag antar att det tummas en del på denna regel. Men hursomhelst har företaget antagligen sina rötter i den sk. demokratiska kapitalismen som utvecklades i Norge under den 2. industriella revolutionen.
Tanken var inte att gräva så djupt utan konstaterar bara att företaget har en stark till mycket stark finansiell ställning, och radar upp en rad nyckeltal:
ROE (5 års snitt) 15%
Direktavkastning 7.1%
P/B 0.85
(Pris/bokfört egenkapital per egenkapitalbevis)
K/I (5 års snitt, före kreditförluster): 45%
P/E 7.11
P/E (5 års snitt) 7.2
Utdelningspolicy 50-75% av vinsten (som är hänförlig till egenkapitalbevisens ägarandel)
VPS var 7 kr 2009 och 2010, men P/E(5) dras ner av en låg vinst för 2011. Man har en ganska solid utlåningstillväxt sedan 2009, vilket också kan vara en riskfaktor med tanke på bostadspriserna - ny utlåning innebär antagligen hög belåningsgrad.
Värt att notera är också att utdelningen idag är 3 NOK /egenkapitalbevis men var uppe i 4 respektive 5 kr 2009 och 2010. Förmodligen anpassar man sig till kommande regleringar, och det finns alltså förmodligen en något starkare underliggande utdelningsförmåga.
Jag har som sagt bara skumläst en årsrapport och det finns säkert mer att se på, men företaget är definitivt intressant. Som en kandidat för årets utdelningar samt en eventuell försäljning av G5 Entertainment. Den får nog konkurrera med Posco dock.
Det som avskräcker något är bolagsstrukturen, frågan om konkurrensfördelar och eventuellt då bostadsmarknaden vilket dock inte är en viktig faktor för mig personligen.
Men vi kan väl anta att den låga värderingen har att göra med att norrmän inte vill exponera sig ännu mer mot sin bostadsmarknad, då många redan har tillräcklig exponering mot denna. Sedan vet jag inte om aktien snarare är att betrakta som en preferensaktie; man får ju ta del av framtida vinstökningar men hur juridiken ser ut vid en likvidation av bolaget anar jag inte.
En annan viktig brasklapp är att banken har som mål att förstärka kapitalbasen och har därmed satt som mål en egenkapitalavkastning på 10%, vilket givet dagens värdering då inte blir jätteattraktivt. Huruvida man kommer överträffa det målet eller inte går ju att diskutera, år 2011 låg ROE på 8-9% men åren innan på runt 20% och 2012 och 2013 snackar vi runt 12-14%.
För att komma till saken, så snackar vi om en ganska liten (dubbla Nordjyske om jag räknat rätt) norsk sparbank som förmodligen inte har några särskilda konkurrensfördelar men som fortfarande är ganska billig i spåren av finanskrisen, samt på grund av hög exponering mot den norska bostadsmarknaden. Denna exponering försöker ledningen reducera, och jag skulle inte vara så orolig för den norska bostadsmarknaden på grund av flera anledningar som inte hör hemma här. Oavsett så är det såklart ganska riskfyllt att investera i så här små banker, varför man bör kräva en extra hög säkerhetsmarginal.
De noterade egenkapitalbevisen skiljer sig något från vanliga aktier; de berättigar inte till att rösta på stämman och de ger inte äganderätt till det egna kapitalet. Hursomhelst är den största skillnaden att rätten till utdelning är begränsat till ägarandel av det egna kapitalet gångat med vinsten - här är en motsättning som jag inte förstår; de ger inte äganderätt till det egna kapitalet men utdelningen är begränsad till ägarandelen av det egna kapitalet?
Om någon vet mer så är jag intresserad...
Egenkapitalbevisen står heller inte för hela ägarandelen vad jag har förstått det. Resterande ägarandel (ca 60%) är en sparebankfond, som också äger andra sparebanker, om jag har förstått det hela rätt.
En intressant företeelse är att företaget är något "stakeholder"-orienterat, med fokus på "folk flest" och mindre företag. Man skänker bort 10% av egenkapitalbevisens (tror jag) vinstandel varje år. För 2013 uppgår detta dock till ett betydligt lägre belopp - 5 miljoner NOK - varför jag antar att det tummas en del på denna regel. Men hursomhelst har företaget antagligen sina rötter i den sk. demokratiska kapitalismen som utvecklades i Norge under den 2. industriella revolutionen.
Tanken var inte att gräva så djupt utan konstaterar bara att företaget har en stark till mycket stark finansiell ställning, och radar upp en rad nyckeltal:
ROE (5 års snitt) 15%
Direktavkastning 7.1%
P/B 0.85
(Pris/bokfört egenkapital per egenkapitalbevis)
K/I (5 års snitt, före kreditförluster): 45%
P/E 7.11
P/E (5 års snitt) 7.2
Utdelningspolicy 50-75% av vinsten (som är hänförlig till egenkapitalbevisens ägarandel)
VPS var 7 kr 2009 och 2010, men P/E(5) dras ner av en låg vinst för 2011. Man har en ganska solid utlåningstillväxt sedan 2009, vilket också kan vara en riskfaktor med tanke på bostadspriserna - ny utlåning innebär antagligen hög belåningsgrad.
Värt att notera är också att utdelningen idag är 3 NOK /egenkapitalbevis men var uppe i 4 respektive 5 kr 2009 och 2010. Förmodligen anpassar man sig till kommande regleringar, och det finns alltså förmodligen en något starkare underliggande utdelningsförmåga.
Jag har som sagt bara skumläst en årsrapport och det finns säkert mer att se på, men företaget är definitivt intressant. Som en kandidat för årets utdelningar samt en eventuell försäljning av G5 Entertainment. Den får nog konkurrera med Posco dock.
Det som avskräcker något är bolagsstrukturen, frågan om konkurrensfördelar och eventuellt då bostadsmarknaden vilket dock inte är en viktig faktor för mig personligen.
Men vi kan väl anta att den låga värderingen har att göra med att norrmän inte vill exponera sig ännu mer mot sin bostadsmarknad, då många redan har tillräcklig exponering mot denna. Sedan vet jag inte om aktien snarare är att betrakta som en preferensaktie; man får ju ta del av framtida vinstökningar men hur juridiken ser ut vid en likvidation av bolaget anar jag inte.
En annan viktig brasklapp är att banken har som mål att förstärka kapitalbasen och har därmed satt som mål en egenkapitalavkastning på 10%, vilket givet dagens värdering då inte blir jätteattraktivt. Huruvida man kommer överträffa det målet eller inte går ju att diskutera, år 2011 låg ROE på 8-9% men åren innan på runt 20% och 2012 och 2013 snackar vi runt 12-14%.
måndag 28 april 2014
Process och utfall; att förbättra sig som investerare
Hur man ska kunna driva ett ständigt förbättringsarbete i sin investeringsprocess är ett intressant tema. Man måste lära känna sig själv; att veta vilken typ av bolag och situationer som man har tillräcklig kunskap om samt har personliga egenskaper (känslomässiga dispositioner etc.) för att kunna genomföra på ett bra sätt. Jag försöker också lära mig systematiskt av mina misstag och framgångar; detta är svårare än man kan tro när det gäller investeringar.
Det finns fyra möjliga resultat av en investering (som är ett resultat av ens investeringsprocess);
sant positivt utfall, falskt positivt utfall, sant negativt utfall, falskt negativt utfall.
Det gäller alltså att skilja mellan process och utfall:
Ett sant positivt utfall får vi om vi har en bra investeringsprocess som leder till bra avkastning. Här lär vi oss att det vi gör är bra - fortsätt på inslagen väg. Detta är det bästa utfallet!
Ett falskt positivt utfall är förmodligen det farligaste för oss som investerare. Det är när vår investeringsprocess är bristfällig, men vi får ett bra resultat ändå - ofta på grund av en gynnsam marknadssituation, eller att man helt enkelt hade tur. Jag har varit med om flera sådana här själv, och risken är att man tolkar resultatet som att man har gjort bra ifrån sig och gör detsamma som över - fortsätter med samma metodik utan att tänka över vad som bör förbättras.
Ett sant negativt utfall är det lättaste att lära sig av - så länge man identifierar det och medvetet försöker förbättra sin process efter ett dåligt resultat som här beror på brister i processen. Här gäller det att analysera vad som gick fel, förbättra sin framtida process genom att lägga sig händelsen på minnet och helst förändra checklistor eller liknande.
Sist har vi falska negativa utfall som också kan vara förrädiska. Oavsett investeringsmetodik och process så leder inte alla sunda, väl övervägda beslut till ett positivt utfall - inte i en värld full av risk, oväntade händelser och brist på fullständig information. Därför kommer alla förr eller senare vara med om en sund investering där allt gjordes på ett bra sätt i investeringsprocessen, men där resultatet ändå blev dåligt. Fällan här är att ändra sin investeringsmetodik - det är inte logiskt att överge en strategi som kommer att prestera bra över tid.
Ibland så är det näst intill omöjligt att veta vilken typ av utfall det är man har att göra med - men andra gånger visar det sig förr eller senare.
En annan viktig aspekt av investeringsprocessen är att ha system och rutiner (detta är jag särskilt dålig på) som tvingar en till att använda "system 2" tänkande, och inte "system 1". Dessa begrepp kommer från prospektteorin och beskrivs kortfattat på engelska wikipedia. Jag kan också rekommendera en av upphovsmännens bok "Thinking, fast and slow".
Nu låter jag väldigt seriös med min investeringsprocess etc. men faktum är att jag är dålig på att använda mig av checklistor - även om jag har två stycken - och inte har formulerat min investeringsfilosofi på ett tydligt sätt. Det finns mycket att göra här. Det viktigaste tror jag är att ha en ambition om ständig förbättring och att försöka studera och analysera vad man har gjort bra, och vad man har gjort dåligt förut.
Hur gör ni?
söndag 6 april 2014
Finans och kapitalstruktur
Det har inte blivit många inlägg i det sista, har mycket annat som tar tid/prioriteras just nu och bloggen får uppmärksamhet när lusten kommer. Det är svårt att hålla motivationen på topp när man inte aktivt letar förvärvsobjekt. Kan dock nämna att den dagen jag säljer ett innehav eller sätter in medel i portföljen så är TGS Nopec och Posco intressanta till dagens nivåer, och jag kommer isåfall skriva om det här.
I anknytning till min utbildning läser jag faktiskt en kurs i finans, vilket är ganska kul. Det är väldigt mycket jag inte håller med om, och föreläsaren har själv erkänt att han inte har lyckats så bra de gånger han försökt sig på aktier. Vi har EMH (som dock framförs med en brasklapp; ingen marknad är helt effektiv etc.), CAPM (ett stort skämt egentligen.. men man kan göra väldigt stiliga kalkyler med denna metoden, så jag börjar förstå Charlie Mungers kritik av klassisk finansiell- och ekonomisk vetenskap) och så vidare.
Men man får också en viss förståelse för i vilka riktningar de större institutionerna och liknande tänker och resonerar, och en bra förståelse för betydelsen av kapitalstruktur samt vad en "optimal kapitalstruktur" faktiskt är ur ett teoretiskt perspektiv. Vilket dock inte heller klingar väl i mina öron, citerar "alla företag har en optimal belåningsgrad som går att räkna ut". Självklart ingår beta som en parameter i den beräkningen, för min del handlar det snarare om vilken bransch man agerar i, vem som är ägare osv.
En annan teoretisk metod att finna en bra kapitalstruktur på är att bestämma sig för ett sannolikt EBIT-intervall (inom en tioårs period, t.ex.), och hitta den kritiska gränsen där man håller sig någorlunda inom "advantage to debt"-området i bilden över, alltså att belåningen även i negativa scenarion bidrar till EPS, eller iallafall inte trycker ner den för mycket. Hur bra denna modellen fungerar i praktiken är jag dock tveksam till.
Ett mycket bra inlägg som belyser kapitalstrukturen i förhållande till avkastning är Geoff Gannons "How todays debt lower tomorrows returns" (Tack till Värdebyrån för länken).
Ska man läsa en kurs för att förbättra sitt investerande skulle jag nog rekommendera en kurs i ekonomistyrning/redovisning/företagsekonomi istället.
måndag 3 mars 2014
Psykologi, logik och ett "wonderful company" till ett "fair price"
Ett av problemen med att bli riktigt duktig på investeringar är att du inte får någon omedelbar feedback. Därför gäller det att tänka till ordentligt om man ska lära sig av sina misstag, och kunna sålla ut de gånger där man tog ett dåligt beslut från de gångerna man tog ett avvägt, genomtänkt beslut men där resultatet ändå blev dåligt.
I det sista har jag tänkt mycket på om jag har drabbats av The Sunk Cost Fallacy när det gäller min investering i G5 Entertainment. När jag gjorde investeringen var jag en mer offensiv investerare än jag är idag, och jag kan idag se lockelsen och fördelarna jag såg då, men tror inte att jag hade gjort samma investering idag igen. Företaget är duktiga men är en liten spelare bland jättar i en riskabel bransch. Ungefär samtidigt som jag intresserade mig närmare för POSCO, hittade jag en annan ganska attraktiv investering, TGS Nopec. Mer om det snart.
Jag har tidigare inte upplevt några större problem med att inte ha ett inflöde till portföljen, men nu har jag ett sådant. Hade jag haft ett inflöde hade jag gett min position i G5 ett halvt till två år till, då dagens pris är väldigt lågt i förhållande till bolagets värde och det finns dessutom en bra chans för att uppnå en tillväxtvärdering igen när bolaget noteras på OMX, fonder börjar köpa in sig och man börjar visa fin tillväxt i topline på grund av free-to-play spelen samt förbättrad lönsamhet när kostnaderna för dessa stabiliserats men framförallt nu när värdet på unlockable games portföljen har skrivits ned.
Men nu står jag inför valet att sälja ett kvalitativt bolag på en osäker marknad till ett nedtryckt och rabatterat pris, för att köpa vad som förmodligen är ett fantastiskt bolag till ett rimligt pris.
TGS Nopec
Jag fick först upp ögonen för bolaget när Småbolag & Undantag skrev en analys om dem. Senare har jag läst om dem på flera ställen, bland annat denna färska genomgången.
TGS Nopec säljer seismisk data för oljeutvinning, något som såklart är ganska tekniskt avancerat och jag ryggade lite först då jag håller mig undan komplicerade branscher som jag inte förstår helt. Men TGS Nopec har i själva verket en enkel affärsmodell; man anskaffar den seismiska datan genom att hyra kartläggningsskepp (detta ger flexibilitet och man måste inte acceptera olönsamma uppdrag för att hålla beläggningen uppe för helägda skepp), och låta kunden förhandsbetala en stor del av kostnaden för kartläggningen. Sedan säljer man datan till kunden, men behåller rättigheterna till den själv och kan sedan sälja den till andra kunder, ofta till en grov lönsamhet. Dessa mycket lönsamma "late sales" uppgör 70-80% av intäkterna och där är alltså lejonparten av kostnaderna redan betalade av tidigare kunder, och bruttomarginalen blir 70% efter skatt.
Snilledraget ligger alltså (som för min investering i eWork) i själva affärsmodellen, där man har en affärsmodell som ger win-win för företaget och kunderna; företaget blir lönsammare och mer flexibelt, och kunderna betalar mindre än själva anskaffningskostnaden för den seismiska datan. En sådan mycket lönsam och ömsesidigt gynnsam affärsmodell kommer såklart att dra till sig konkurrens och den ökar marknadsandelar i förhållande till den traditionella modellen där kunden hyr en en aktör med helägda skepp och betalar full kostnad + deras vinst för att då behålla datan själv. Men det briljanta är att TGS Nopec har ett gigantiskt bibliotek med geometrisk data redan, som avskrivs på fem år fastän det ofta säljer längre, och detta ger företaget en vallgrav. Jag ogillar att prata om vallgravar här och där och använder mig nästan alltid hellre av begrepp som "starka konkurrensfördelar" men här tycker jag att det är uppenbart att man besitter åtminstone en smal vallgrav. En annan fördel man har är långa relationer med kunderna, något som skapar ömsesidig tillit vilket är viktigt för att kunderna ska fortsätta att förhandsbetala kostnaderna.
Jag tänker inte gå igenom hela investeringen i detalj här men det är helt enkelt ett fantastiskt företag. Jag har bara läst senaste ÅR plus en eller två investeringspresentationer, så före ett köp ska jag lusläsa ett par ÅR till.
Men det blir inget köp just nu: G5 faller på grund av rädsla för deras utvecklingsteam i Ukraina, jag förstår detta men ser det inte som en substantiell risk. Nu är jag istället sugen på att köpa på mig mer aktier i företaget, något som jag inte har likvida medel till. Äsch.
Dessutom har TGS Nopecs aktie gått bra den sista tiden, och jag hade helst sett en kurs runt 160 för att köpa in mig.. trist situation det här. En lösning vore att hämta medel från min (mycket långsiktiga och ganska stora) buffert som ser ut att vara nästan onödigt stor då en stor utgift om ett år inte ser ut att bli realiserad. Men detta grämer jag mig för och avvaktar.
Skulle verkligen uppskatta om någon läsare har erfarenhet av aktiv portföljförvaltning utan inflöden, eller någon text om detta :) Det börjar mer och mer att bli ett problem för mig. Förhoppningsvis kan jag skapa ett litet inflöde då och då i framtiden, men just nu är situationen som den är.
I det sista har jag tänkt mycket på om jag har drabbats av The Sunk Cost Fallacy när det gäller min investering i G5 Entertainment. När jag gjorde investeringen var jag en mer offensiv investerare än jag är idag, och jag kan idag se lockelsen och fördelarna jag såg då, men tror inte att jag hade gjort samma investering idag igen. Företaget är duktiga men är en liten spelare bland jättar i en riskabel bransch. Ungefär samtidigt som jag intresserade mig närmare för POSCO, hittade jag en annan ganska attraktiv investering, TGS Nopec. Mer om det snart.
Jag har tidigare inte upplevt några större problem med att inte ha ett inflöde till portföljen, men nu har jag ett sådant. Hade jag haft ett inflöde hade jag gett min position i G5 ett halvt till två år till, då dagens pris är väldigt lågt i förhållande till bolagets värde och det finns dessutom en bra chans för att uppnå en tillväxtvärdering igen när bolaget noteras på OMX, fonder börjar köpa in sig och man börjar visa fin tillväxt i topline på grund av free-to-play spelen samt förbättrad lönsamhet när kostnaderna för dessa stabiliserats men framförallt nu när värdet på unlockable games portföljen har skrivits ned.
Men nu står jag inför valet att sälja ett kvalitativt bolag på en osäker marknad till ett nedtryckt och rabatterat pris, för att köpa vad som förmodligen är ett fantastiskt bolag till ett rimligt pris.
TGS Nopec
Jag fick först upp ögonen för bolaget när Småbolag & Undantag skrev en analys om dem. Senare har jag läst om dem på flera ställen, bland annat denna färska genomgången.
TGS Nopec säljer seismisk data för oljeutvinning, något som såklart är ganska tekniskt avancerat och jag ryggade lite först då jag håller mig undan komplicerade branscher som jag inte förstår helt. Men TGS Nopec har i själva verket en enkel affärsmodell; man anskaffar den seismiska datan genom att hyra kartläggningsskepp (detta ger flexibilitet och man måste inte acceptera olönsamma uppdrag för att hålla beläggningen uppe för helägda skepp), och låta kunden förhandsbetala en stor del av kostnaden för kartläggningen. Sedan säljer man datan till kunden, men behåller rättigheterna till den själv och kan sedan sälja den till andra kunder, ofta till en grov lönsamhet. Dessa mycket lönsamma "late sales" uppgör 70-80% av intäkterna och där är alltså lejonparten av kostnaderna redan betalade av tidigare kunder, och bruttomarginalen blir 70% efter skatt.
Snilledraget ligger alltså (som för min investering i eWork) i själva affärsmodellen, där man har en affärsmodell som ger win-win för företaget och kunderna; företaget blir lönsammare och mer flexibelt, och kunderna betalar mindre än själva anskaffningskostnaden för den seismiska datan. En sådan mycket lönsam och ömsesidigt gynnsam affärsmodell kommer såklart att dra till sig konkurrens och den ökar marknadsandelar i förhållande till den traditionella modellen där kunden hyr en en aktör med helägda skepp och betalar full kostnad + deras vinst för att då behålla datan själv. Men det briljanta är att TGS Nopec har ett gigantiskt bibliotek med geometrisk data redan, som avskrivs på fem år fastän det ofta säljer längre, och detta ger företaget en vallgrav. Jag ogillar att prata om vallgravar här och där och använder mig nästan alltid hellre av begrepp som "starka konkurrensfördelar" men här tycker jag att det är uppenbart att man besitter åtminstone en smal vallgrav. En annan fördel man har är långa relationer med kunderna, något som skapar ömsesidig tillit vilket är viktigt för att kunderna ska fortsätta att förhandsbetala kostnaderna.
Jag tänker inte gå igenom hela investeringen i detalj här men det är helt enkelt ett fantastiskt företag. Jag har bara läst senaste ÅR plus en eller två investeringspresentationer, så före ett köp ska jag lusläsa ett par ÅR till.
Men det blir inget köp just nu: G5 faller på grund av rädsla för deras utvecklingsteam i Ukraina, jag förstår detta men ser det inte som en substantiell risk. Nu är jag istället sugen på att köpa på mig mer aktier i företaget, något som jag inte har likvida medel till. Äsch.
Dessutom har TGS Nopecs aktie gått bra den sista tiden, och jag hade helst sett en kurs runt 160 för att köpa in mig.. trist situation det här. En lösning vore att hämta medel från min (mycket långsiktiga och ganska stora) buffert som ser ut att vara nästan onödigt stor då en stor utgift om ett år inte ser ut att bli realiserad. Men detta grämer jag mig för och avvaktar.
Skulle verkligen uppskatta om någon läsare har erfarenhet av aktiv portföljförvaltning utan inflöden, eller någon text om detta :) Det börjar mer och mer att bli ett problem för mig. Förhoppningsvis kan jag skapa ett litet inflöde då och då i framtiden, men just nu är situationen som den är.
torsdag 20 februari 2014
Vitec: Bokslutskommuniké
Tänkte bara ge en snabb kommentar på Vitecs
bokslutskommuniké.
Det finska förvärvet som annonserades i december
ser intressant ut. Det utgör 12-13% av omsättningen för 2013 och tillför en ny
nisch. Priset ser inte jättebilligt ut med P/S 1-2.4 men å andra sidan är
det en attraktiv och stabil nisch samt att företaget verkar ganska lönsamt sett
till EBITDA åtminstone.
Är dock orolig för att mjukvara till
sjukhus/journaler borde vara något som större internationella aktörer sysslar
med också, då programvaran borde vara grovt sett överförbar mellan länder? Och
att Vitec isåfall inte uppnår samma konkurrensskydd i denna nischen.
I övrigt ser det ganska bra ut måste jag säga, trots att det blev något av ett mellanår. Trevligt att skulderna minskade en del under året, fast man måste tyvärr ta upp nya lån snart för att betala förvärvet, som ska betalas kontant. AO Fastighet gjorde ett starkt resultat och AO Media visar positivt helårsresultat, om dock minimalt, efter avyttringen av den amerikanska verksamheten. Omställningen till repetitiva intäkter fortsätter och konsult/licensintäkterna sjunker kraftigt, vilket bidrar till omsättningsminskningen. Orosmolnen för AO Mäklare, som Aktieingenjören och Småbolag & Undantag har beskrivit, kvarstår. Jag tror dock att detta är övergående problem även om det kan ställa till det ordentligt kortsiktigt. Det är en del turbulens i fastighetsmäklarbranschen med bråk kring Hemnet m.m. som kan gynna Vitecs produkter. Trots detta är det ett potentiellt mycket stort hot på något års sikt, som sagt. Det finns alltså en del nedsida i dagens kurs men jag tror på bolagets förmåga att skapa aktieägarvärde på lång sikt och behåller mitt innehav.
Resultat- och omsättningsutvecklingen för affärsområdet är svagt, men kompenseras av det betydligt förbättrade resultatet för AO Fastighet som visar på styrkan i vitecs diversifiering.
I övrigt ser det ganska bra ut måste jag säga, trots att det blev något av ett mellanår. Trevligt att skulderna minskade en del under året, fast man måste tyvärr ta upp nya lån snart för att betala förvärvet, som ska betalas kontant. AO Fastighet gjorde ett starkt resultat och AO Media visar positivt helårsresultat, om dock minimalt, efter avyttringen av den amerikanska verksamheten. Omställningen till repetitiva intäkter fortsätter och konsult/licensintäkterna sjunker kraftigt, vilket bidrar till omsättningsminskningen. Orosmolnen för AO Mäklare, som Aktieingenjören och Småbolag & Undantag har beskrivit, kvarstår. Jag tror dock att detta är övergående problem även om det kan ställa till det ordentligt kortsiktigt. Det är en del turbulens i fastighetsmäklarbranschen med bråk kring Hemnet m.m. som kan gynna Vitecs produkter. Trots detta är det ett potentiellt mycket stort hot på något års sikt, som sagt. Det finns alltså en del nedsida i dagens kurs men jag tror på bolagets förmåga att skapa aktieägarvärde på lång sikt och behåller mitt innehav.
Resultat- och omsättningsutvecklingen för affärsområdet är svagt, men kompenseras av det betydligt förbättrade resultatet för AO Fastighet som visar på styrkan i vitecs diversifiering.
Både Vitec och AQ group bjuder på OK utdelningstillväxt
för året och det visar hur snabbt YOC kan öka för ett lågutdelande bolag som
investerar i tillväxt. Vi får bara hoppas att det är en långsiktig trend :)
Nedan följer några grafer från bokslutet.
onsdag 19 februari 2014
Sålt Pricer
Jag sålde mitt lilla kvarvarande innehav i Pricer nyligen. Under tänkte jag försöka att kort analysera vilka misstag jag gjorde när jag genomförde investeringen. När jag köpte Pricer gjorde jag ett antal fel i min analys:
- Förlitade mig mer på andras analyser än min egen
- Fokuserade på uppsidan men inte nedsidan
- Kunde ha sett lite närmre på ledningen och deras historik
- Borde ha sett lite närmare på branschen och andra aktörer, och undersökt varför inte fler butiker investerar i ESL (sistnämnda är jag osäker på än idag, men jag litar iallafall inte på Pricers uppgivna återbetalningstid)
- En kurs på under en krona (innan spliten) borde, allt annat lika, varit ett varningstecken..
Jag hoppas att detta var sista gången jag investerade i en såpass ny teknologi, G5 Entertainment kan väl räknas dit men där gjorde jag en egen och ganska noggrann analys, dessutom finns det en mer välfungerande marknad, även om jag tvekar på att behålla även det innehavet för evigt.
I dagsläget tror jag Pricer är ganska rimligt prissatt med tanke på tveksamheterna kring kostnadsbilden med de nya grafiska etiketterna, denna bör bättras men frågan är hur lång tid det tar. Jag ville dock frigöra medel till en investering i Posco, och dessutom har jag redan väntat för länge med att avyttra Pricer då jag helt enkelt inte tror på bolaget på lång sikt. Jag sätter ett stort frågetecken kring ledning, marknad och teknologin. Det är dock mycket som rör sig i huvudet och psykologiskt svårt att sälja med förlust, får man ordning på sina problem ser dessutom Pricer inte jättedyrt ut i dagsläget. Men när jag investerade trodde jag att dåtidens 1 kr VPA var en uthållig nivå, något som var ett stort misstag. Jag avfärdade historiken som förhoppningsbolag med en massa nyemissioner på grundlag av att det var nya tider, ny ledning och man hade en produkt som faktiskt sålde. Tidigare hade man haft en VD som var ingenjör och fokuserade på produktutvecklingen och tekniken, till att ha fått en mer försäljningsorienterad ledning.
- Förlitade mig mer på andras analyser än min egen
- Fokuserade på uppsidan men inte nedsidan
- Kunde ha sett lite närmre på ledningen och deras historik
- Borde ha sett lite närmare på branschen och andra aktörer, och undersökt varför inte fler butiker investerar i ESL (sistnämnda är jag osäker på än idag, men jag litar iallafall inte på Pricers uppgivna återbetalningstid)
- En kurs på under en krona (innan spliten) borde, allt annat lika, varit ett varningstecken..
Jag hoppas att detta var sista gången jag investerade i en såpass ny teknologi, G5 Entertainment kan väl räknas dit men där gjorde jag en egen och ganska noggrann analys, dessutom finns det en mer välfungerande marknad, även om jag tvekar på att behålla även det innehavet för evigt.
I dagsläget tror jag Pricer är ganska rimligt prissatt med tanke på tveksamheterna kring kostnadsbilden med de nya grafiska etiketterna, denna bör bättras men frågan är hur lång tid det tar. Jag ville dock frigöra medel till en investering i Posco, och dessutom har jag redan väntat för länge med att avyttra Pricer då jag helt enkelt inte tror på bolaget på lång sikt. Jag sätter ett stort frågetecken kring ledning, marknad och teknologin. Det är dock mycket som rör sig i huvudet och psykologiskt svårt att sälja med förlust, får man ordning på sina problem ser dessutom Pricer inte jättedyrt ut i dagsläget. Men när jag investerade trodde jag att dåtidens 1 kr VPA var en uthållig nivå, något som var ett stort misstag. Jag avfärdade historiken som förhoppningsbolag med en massa nyemissioner på grundlag av att det var nya tider, ny ledning och man hade en produkt som faktiskt sålde. Tidigare hade man haft en VD som var ingenjör och fokuserade på produktutvecklingen och tekniken, till att ha fått en mer försäljningsorienterad ledning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)